Daglig aktivitet

Jag har vid ett par tillfälle skrivit om mina erfarenheter - så jag tänkte fortsätta lite inom det ämnet. Men idag tänker jag skriva lite om hur det är där hemma nu mer - vad vi "råkar" ut för och inte. 

När jag köpte min lägenhet så var allt i mitt liv total kaos - men efter någon vecka började allt lugna ner sig och sakerna, barnen och jag börjde hitta våra platser *ler*. 

Alla som kom hem och hälsade på sa att man blev alltid så glad och positiv i min lgh - fick en energikick utav att vara där hemma - vilket var underbart att höra. Men efter 1-1.5 år förändrades detta ganska kraftfullt... utan någon förklaring - men det kom smygande... de extremt utsugande energierna. 

Vi märkte med att vår undulat ofta blev skrämd - flera gånger / dygn, saker började flyttas runt och alla som kom hem till oss blev helt utmattade efter bara en liten stund. Det kunde vara så pass att de fick tillbringa natten på soffan för de orkade inte köra hem. Jag och barnen märkte det med, vi tappade all vår ork och energi samt var nästan alltid irriterade. 

Jag minns droppen som fick bägaren att rinna över - vi satt och tittade på tv i stora rummet - alla tre. Vår diskmaskin var trasig så jag hade fått diska för hand - så all disk stod på tork. Mitt i allt när vi satt där i vår lugna ro och tittade på en film så hör vi världen brak i köket. Alla tre tittar på varandra och undrar - Vad var det?!?!?!?

Jag fick snällt gå ut i köket och titta - måste medge att med det braket så kändes det lite obehagligt - undrade vad jag skulle mötas av... 

Då hade "någon" sorterat ut all oöm disk såsom plastglas, burkar och bestick och slängt i golvet - men all porslin som våra tallrikar och "riktiga" glas och vassa knivar och kastuller stod kvar där upp. Det var inte så att allt det oömma låg överst så det kunnat kasa ner, framförallt inte besticken - de låg nästan underst... 

Där blev jag arg, jag bad dem sluta och sen var jag helt matt. Jag kan inte påstå att jag blev rädd - mer förbannad och irriterad. Barnen blev inte heller rädda - men tyckte klart det var jobbigt. 

Dessvärre så var de inte intresserade av att sluta - för bara någon kväll senare så slängde de ut alla våra pantflaskor över hela golvet i köket - även detta orsakade ett gigantisk ljud. 

Piffi - vår fågel - fick sällan eller aldrig vara ifred heller - konstant rädd - vi märkte på henne att hon var stressad.

Så när en väninna kom till mig så berättade jag allt för henne - hon var en av dem som inte alltid orkade köra hem pga total utmattning - då berättar hon för mig att hon kände en kvinna som kunde detta med utdrivning. Hon ringde till henne och hon bara sa - Jag kommer...
Bara någon dag senare kom denna underbara kvinna - hon gick igenom hela lägenheten och kände in vad/vem och om där var någon... Sen lärde hon mig hur man gör en utdrivning där man får hjälpa någon in  i ljuset . Därefter var det lugnt i flera år. Energin kom tillbaka, fågeln lugnade ner sig och inga konstigheter i köket... 

Något år senare så var där någon igen som började med våra elektriska saker - sätta på och stänga av tv:n - oavsett om vi tittade eller inte, vill lova - det var jätte irriterande när man tittar på film och tv;n bara stängs. 
När jag laddade kaffekokaren på kvällen så var där någon som satte på den så kaffet blev klart runt 2 tiden på natten - jag vaknade av kaffedoften som spred ut sig - inget kul - för jag ville inte gå upp och dricka kaffe då - det skulle jag ha till morgonen - trodde jag iaf... 

Denna gång klarade jag av att få bort dem själv - med hjälp av böner, salt och salvia. Kan tro jag blev stolt över mig själv. 

Nu mer så känner vi mestadels bara av närvaro, ser skuggor - sällan gör det något direkt fysiskt - men det händer. I dotterns rum dyker där ibland upp lite obehagliga saker som vi renar ut med hjälp av salvia. 

Härrom natten däremot så hände något obehagligt för min dotter - hon kom in i trance i sömnen - när hon kom ur trancen så vaknade hon. Hon kom ihåg flasch bilder, men inget sammanhängande. Hon vaknade av att hon skakade och vibrerade - jätte obehagligt berättade hon. Detta skedde mitt i natten, då man normalt sover. Men detta var väl vid ett av de tillfällen då jag var tacksam för mina sömnsvårigheter så att jag var vaken och uppe. Så jag hade möjlighet att lugna henne, kolla att allt var ok med henne samt låta henne berätta om upplevelsen. 

Men utöver det så är det ganska lugnt hemma hos oss, inga obehagliga besökare eller negativa energier, vilket är jätte skönt. De skuggor vi upplever är de som alltid finns runt oss - våra avlidna saknade släktingar, både dem vi träffat och inte träffat. 

Jag önskar alla en underbar fortsättning på veckan

Ljus och Kärlek till dig från mig

 

 

29 apr 2013

Comments powered by Disqus